Så bor vi i framtiden

städrobotar och marskolonier

Svensk Fastighetsförmedling har sålt drömmar i 80 år. Frågan är hur vi vill bo i framtiden. Med trädgård på taket? I kollektiv? På Mars? Här är svar från trendanalytikern, bostadsforskaren och rymdexperten.

Christina Claeson-Jonsson

Christina Claesson Jonsson - Adj. professor bygg och miljöteknik - Chalmers

Christina Claesson-Jonsson

Adjungerad professor i bygg- och miljöteknik på Chalmers tekniska högskola, om år 2030:
Allt tyder på att urbaniseringen kommer att fortsätta. Det innebär att vi kommer att fortsätta förtäta och renovera inne i städerna. Men vi kan inte förtäta utan att respektera individernas integritet och komfort, utan måste hitta lösningar därefter.

De senaste åren har vi pratat mycket om hållbarhet när det gäller ekonomi och miljö. I framtiden tror jag att ett större fokus kommer att ligga på social hållbarhet, att vi bygger bostäder som gör att folk känner sig trygga och inte upplever sig själva som individuella öar utan ett sammanhang.

Jag tror också att grönområden kommer att integreras i bostäderna på ett helt annat sätt än i dag. Vi kommer nog även att se matproduktion genom trädgårdar på taket och gröna väggar.

Det är också spännande att spekulera i vad nya tillverkningsmetoder kan innebära för arkitekturen. 3D-skrivare i stora format som kan printa ut nya komponenter eller kanske hela hus är inte alls omöjligt. Det skulle i så fall skapa möjligheter som vi inte har i dag: villor och byggnader i nya spännande former.

Stefan Nilsson

Stefan Nilsson - Trendanalytiker

Stefan Nilsson

Trendexpert, om år 2050:
Inflyttningen till städerna kommer att fortsätta och vi kommer att värdera hemmet lika högt som i dag. Jag tror att våra bostäder kommer att se ungefär likadana ut: vi äter vid ett köksbord, vilar i en stor soffa och sover i sovrummet.

Däremot tror jag att vi kommer att ha möbler av helt andra material. De som går i skolan i dag, morgondagens stjärnor inom formgivning, är väldigt fokuserade på det. Hållbarhet kommer att vara fortsatt väldigt viktigt och det finns stora pengar att tjäna för de nya eko-entreprenörerna.

Jag tror att vi kommer att ha ett enda stort allrum där vi äter, tittar på tv och där barnen leker. Dessutom tror jag att alla har minst en robot som hjälper till hemma, till exempel med städning.

Behovet av att äga saker lär minska, vilket gör att vi har färre prylar hemma. Varje bostadsrättsförening och villaområde kanske har ett lånebibliotek dit man går om man behöver en borr eller dammsugare, kanske också en snygg festklänning.

Vad som däremot inte kommer att förändras är att kärlek, sex och status driver oss. Kanske är det status som ger kärlek och sex. Eller kärlek och sex som ger status.

Gunnar Sporrong

Gunnar Sporrong - Astrokemist och rymdexpert

Gunnar Sporrong

Astrokemist och rymdexpert, om år 2100:
Det svåra är inte att åka till Mars, utan att komma hem igen eftersom det kräver så oerhört mycket bränsle. Därför är det lättare att bara åka dit och bosätta sig där, vilket jag absolut tror har skett år 2100. Både NASA och några privata aktörer jobbar med sådana projekt och den typen av kapplöpning brukar vara en bra drivkraft för utveckling.

Vi vet att det på Mars finns fruset vatten, vilket kan omvandlas till syre. Det finns också mineraler i Marsjorden som gör att det går att odla mat, i alla fall om man renar sanden och tar med sig bakterier och frön från jorden. Energiförsörjningen sköts nog på samma sätt som på jorden vid den här tiden, nämligen genom solceller. Dessutom måste människor som bosätter sig på Mars leva i lufttäta byggnader och ha någon form av relaxrum där de kan sola för att få den d-vitamin de behöver.

Jag tror att det är de klassiska lycksökarna som kommer att åka till Mars, samma typ av människor som utvandrade från Sverige till Amerika i slutet av 1800-talet. De hade inget att förlora och visste inte om de någonsin skulle kunna komma tillbaka.

 

Fler mäklarhistorier